Upp och ned och fram och tillbaka

Herregud vad mycket funderingar och känslor jag har. Hela tiden. Allt är så olika. En del dagar tänker jag knappt på USA, även om det alltid finns i bakhuvudet och att det kommer upp pg.a. frågor från folk, pratar med någon annan blivande utbytesstudent osv. medan jag en del dagar bara tänker på det, allt jag ska göra, hur första high school-dagen kommer vara, läser utbytesbloggar, och föreställer mig olika scenarion. Just det där med förhoppningar tycker jag nästan är det jobbigaste. Jag kommer ihåg att jag inför min språkresa föreställde mig ett rosa glitter-skimmer över de tre veckorna och att man skulle skratta varenda sekund, shoppa dagarna i ända, träffa gulliga brittiska killar och att äta fish&chips tre gånger om dagen. Så var det inte riktigt. Jag kommer  ihåg att jag en gång tänkte ”har jag roligt nu?” och när jag kollade mig omkring såg jag en massa trötta ansikten som alla väntade på en buss. Ta det inte fel, det var verkligen såå underbart och jag ångrar absolut inte att jag åkte, har så många fantastiska vänner därifrån som jag inte kan tänka mig mitt liv utan och det var verkligen en lärorik och underbar upplevelse. Men jag tror att jag tänkte det just eftersom jag hade haft för höga förhoppningar. För det är ju svårt att ha korrekta föreställningar om något man inte upplevt tidigare? Jag hade aldrig varit i England innan och jag har aldrig varit i USA och provat på livet där. Och jag är rädd att det ska bli så med USA också. Jag försöker ofta tänka saker som ”det kommer bli en vardag, du kommer sakna dina vänner som helvete en del stunder, du kommer inte vara bekväm i språket i början, allt kommer vara nyttnyttnytt, det kommer vara dåligt väder där också och du kanske inte kommer få jättemånga vänner”, men det är så jäkla svårt, för allt verkar så bra; bra stat, underbar familj, skolan verkar tipptopp, jag ska till Texas med värdfamiljen och kanske något mer ställe, jag ska uppleva amerikanska saker jag bara drömt om, besöka coola städer och platser, jag ska BO och faktiskt vara i USA av alla länder i ett helt år.

Och så är det det här med bloggen. Det känns som att jag ibland censurerar mig själv? Skriver att det var fantaaastiskt osv. även fast det kanske var riktigt bra osv men inte fantaaastiskt? Jag säger till mig själv att jag ska ha en öppen och ärlig utbytesblogg och även skriva med de tråkiga och negativa delarna, speciellt när jag befinner mig i USA, men samtidigt vet jag hur lätt det är att i efterhand helt glömma att skriva om flygresan som var jätteläskig, att jag kände mig utanför, att något konstigt hände osv. Speciellt om man inte hinner blogga ofta så blir det nog att man bara tar med det roliga och bra som händer och istället väljer att inte ta upp det dåliga.
  Och så censurerar jag mig kanske lite för att jag inte vet vem som läser? Vilka dömer? Förstår min värdfamilj vad jag skriver? Har dem lyckats få det översatt till engelska? Och alla dem som förväntar sig att det ska vara ett skimmer över hela mitt USA-liv, att det ska vara konstant shopping, snygga footballspelare och populära cheerleaders, ett drömliv. Den pressen är också lite jobbig även om det inte är menat som press och något jag bara själv behöver tänka bort och ignorera? Eftersom det här är MITT år. Eftersom det är jag och ingen annan som ska gå igenom det och jag kommer vara den enda som vet hur jag känner i situationer, vad som faktiskt hände, vara den som byter hela sitt liv mot något helt annat.

Och samtidigt som jag tänker och känner allt det här, googlar runt och försöker förbereda mig på ett liv i Washington så har jag inte fattat att jag faktiskt ska åka? 19 augusti är svaret jag ger till alla och det som är framför mig, men det känns liksom som en avlägsen dröm och jag kan inte fatta att den dagen faktiskt ska komma? Att jag ska LÄMNA Sverige. Lite som en hägring som är långt framför en. För det känns långt kvar. 85 dagar, det är ju låångt kvar. Men samtidigt så lite? Men jag kan liksom inte få in att det faktiskt inte är så många dagar trots allt eftersom jag inte kan fatta att den dagen faktiskt ska komma? Som att det alltid borde vara en nedräknare till det datumet? Att jag faktiskt en dag kommer sitta på andra sidan atlanten och bara ”tjo tjena här är jag i amerika, wowowowow, hur är Sverige då?” och blogga om saker som händer i mitt amerikanska liv? Stööört och helt ofattbart.

Som sagt, mycket olika saker som far runt i skallen. Men det blir nog bra allt ihop. Det brukar ju bli det. Ävenomjagskalämnakompisarochfamiljochfarasuperduperlångthemifrånochmissasakerhemmaochintekännaenkotteochojojojvadharjaggettmiginpå

 

Annonser

5 reaktioner på ”Upp och ned och fram och tillbaka

  1. WOW, du satte verkligen ord på mina känslor hahah! Stämmer så sjukt bra! Det är skönt att se att det inte endast är jag som har blandande känslor, även om jag är sååå taggad givetvis :D
    kram

  2. Du skriver verkligen jättebra, det ska bli roligt att följa din blogg! Jag fastnar inte lätt för bloggar jag bara glider in på sådär, men ditt år ska bli superkul att följa. Hoppas det blir jättebra för dig och att du kommer hinna blogga mycket. :)

  3. Hej! Såg att du kommenterade min blogg så jag kikade in på din lite snabbt! Har lite tips inför vad man ska blogga om!! Försök verkligen att uppdatera bra för det är SÅ kul att gå tillbaka sedan och läsa om allt, tro mig, det är så värt det! Jag tycker absolut du ska skriva om negativa saker och sånt med, men handlar det om problem med värdfamiljen så gå inte in på detaljer. Din vfamilj/kontaktperson kan få reda på detta (de kan få reda på allt verkade det som…) Så tänk dig för lite vad du skriver! Lämna ute detaljer om du bröt några regler hehhe.. Annars skriv om negativt med, du kommer ha jobbiga stunder och det är helt rätt att dela med sig av dem om man känner för det. Hoppas du får ett grymt år, är såååå avundsjuk på dig och önskade jag kunde åka detta året med!! Maila mig gärna om du har några frågor eller funderingar, jag svarar mer än gärna! Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s