Svar på frågor och skolstart

-Hej!
Gud va häftigt att du vann ett high school år! Vill också åka till USA för det verkar så nice! Jag ska i höst på utbytesår i kenya :) funderar dock på att söka det där ”priset” när jag kommer hem (16/17) :) Vet du om de delar ut det varje år? Och hur väljer de en vinnare? Är det slumpen eller hur går det till?

  • Hej, och gud vad grymt spännande med Kenya!! Shit, snacka om en HELT ny vardag! Har läst Sannasafrika.se-bloggen och det verkar verkligen så jäkla häftigt.
    Ja, om du inte är för gammal för att åka iväg det året så kan du absolut göra det! Jag hade verkligen extrem tur, för ”förra året” (alltså när jag var iväg) var sista året jag kunde ha åkt, eftersom man inför skolåret 14/15 måste vara född efter 97.03.01, och jag fyller år 27 februari!
    Och ja, än så länge delar dem ut det varje år, och jag vet inte exakt hur valprocessen är, men jag vet att det inte slumpas ut utan att det är en vinnare som väljs av de som jobbar på Explorius.

Snapchat-20140909035659

Hej, tack för er jätte bra och intressant blogg! Verkligen varit kul att följa hela ditt USA äventyr. Jag undrar hur du haft det med hemlängtan, var det någon gång den var riktigt stark så att du till och med funderade på att åka hem?? Och hur hanterade du de stunder när du hade hemlängtan. Skulle inte du sedan kunna svara på frågor om ditt år typ vad som var bäst/sämst, om dina förväntningar på levde upp till hur det var på riktigt.
 Kram

  • Hejsan och tack så mycket! :)
    Alltså i början var jag verkligen knappt påverkad, alla utbytesstudenter jag kände pratade en del med sina föräldrar & vänner men för mig tog det nästan exakt 100 dagar innan jag ens hörde mina föräldrars röst, tror det var först i november någon gång hehe. Jag hade allt för roligt och allt var så nytt, spännande, intressant, vi utbytisar blev som kändisar på skolan, fick ett gäng bästisar som jag spenderade all tid med osv. Dessutom var det ju så svårt att prata med svenskarna eftersom tidsskillnaden mellan Sverige & Washington är 9 timmar!
    Det var inte fören runt julafton som jag började få hemlängtan, då hade jag det struligt med vänner och värdfamilj och just att det var julafton påverkade också en del. När jag sen i januari fick reda på att min andra värdfamilj också skulle slänga ut mig och mina vänner hade övergett mig, då var jag verkligen nära att åka hem. Ringde t.o.m till mamma & pappa och sa det och min kontaktperson fick försöka övertyga mig att stanna. Min mamma sa jag nog skulle bli väldigt mycket starkare och lära mig mycket av att stanna, så jag bestämde mig för att ge det en sista chans och satte upp som mål ”Klara dig ända tills februari är slut. Du måste klara januari & februari och är det sen fortfarande piss så får du åka hem”. Så väääldigt glad att jag inte åkte hem eftersom min sista och riktiga värdfamilj tog in mig i februari och bokstavligt talat förändrade ALLT, hela upplevelsen och helt seriöst hela livet! Dem blev verkligen min familj, och jag saknar dem varje dag <3.
    Och jag kan nog säga att alla utbytesstudenter jag pratade med sa att det var helt annorlunda än ens förväntningar. Det viktigaste jag vill peka ut är att man verkligen kommer ihåg är att det fortfarande är ett vanligt liv. Du kommer börja ca 7.30 varje dag, ha samma lektioner varje dag och sen åka hem och plugga järnet inför ett prov. Man åker inte på resor eller äventyr varje dag, och det är inte ett hotell du kommer bo på. Du kanske kommer förväntas vara i kyrkan i 3 timmar varje söndag. Och det kommer vara väldigt mycket nya regler, min kontaktperson satte t.ex upp att man inte fick ha en pojk-eller flickvän, och även om jag inte ville ha en i USA så var det jättekonstigt att veta att jag plötsligt inte ens fick ha en.
    MEN
    det är så värt det, jag kan inte tänka mig mitt liv utan USA-livet! Nu refererar jag till två ställen när jag säger ”hemma”. Är fortfarande suuperglad att jag åkte och kommer alltid alltid alltid vara tacksam till Explorius för att de valde just MIG som vinnare!! Rekomenderar Explorius som organisation till alla, de gör ett helt otroligt jobb!IMG_3419

På tal om annat, idag är det måndag, och på torsdag börjar jag i svenska skolan igen! Såg precis mitt nya schema och det är först nu som det börjar kännas verkligt. Det är så konstigt, ettan känns som en hel livstid sen, och jag föreställer ju mig liksom fortfarande att jag ska gå med min förra klass. Senast jag var på min skola var ju liksom vi 97or ettor och nu helt plötsligt är dem 3or, och både 98orna och 99orna går där!
Har kollat upp namnen på folket i min nya klass och vet typ max vilka fem personer är, såå det känns lite läskigt. Är dock myycket lugnare nu än om jag bytt utan att ha varit i USA, man blev verkligen van och bra på att hantera att möta nya människor överallt och hela tiden! Hoppas bara inte att de blivit för tajta efter ett år tillsammans, men det ska nog gå bra! :D

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s